William Hogarth
British
1697-1764
William Hogarth Galleries
Early satirical works included an Emblematical Print on the South Sea Scheme (c.1721), about the disastrous stock market crash of 1720 known as the South Sea Bubble, in which many English people lost a great deal of money. In the bottom left corner, he shows Protestant, Catholic, and Jewish figures gambling, while in the middle there is a huge machine, like a merry-go-round, which people are boarding. At the top is a goat, written below which is "Who'l Ride" and this shows the stupidity of people in following the crowd in buying stock in The South Sea Company, which spent more time issuing stock than anything else. The people are scattered around the picture with a real sense of disorder, which represented the confusion. The progress of the well dressed people towards the ride in the middle shows how foolish some people could be, which is not entirely their own fault.
Other early works include The Lottery (1724); The Mystery of Masonry brought to Light by the Gormogons (1724); A Just View of the British Stage (1724); some book illustrations; and the small print, Masquerades and Operas (1724). The latter is a satire on contemporary follies, such as the masquerades of the Swiss impresario John James Heidegger, the popular Italian opera singers, John Rich's pantomimes at Lincoln's Inn Fields, and the exaggerated popularity of Lord Burlington's prot??g??, the architect and painter William Kent. He continued that theme in 1727, with the Large Masquerade Ticket. In 1726 Hogarth prepared twelve large engravings for Samuel Butler's Hudibras. These he himself valued highly, and are among his best book illustrations.
In the following years he turned his attention to the production of small "conversation pieces" (i.e., groups in oil of full-length portraits from 12 to 15 in. high). Among his efforts in oil between 1728 and 1732 were The Fountaine Family (c.1730), The Assembly at Wanstead House, The House of Commons examining Bambridge, and several pictures of the chief actors in John Gay's popular The Beggar's Opera.
One of his masterpieces of this period is the depiction of an amateur performance of John Dryden's The Indian Emperor, or The Conquest of Mexico (1732?C1735) at the home of John Conduitt, master of the mint, in St George's Street, Hanover Square.
Hogarth's other works in the 1730s include A Midnight Modern Conversation (1733), Southwark Fair (1733), The Sleeping Congregation (1736), Before and After (1736), Scholars at a Lecture (1736), The Company of Undertakers (Consultation of Quacks) (1736), The Distrest Poet (1736), The Four Times of the Day (1738), and Strolling Actresses Dressing in a Barn (1738). He may also have printed Burlington Gate (1731), evoked by Alexander Pope's Epistle to Lord Burlington, and defending Lord Chandos, who is therein satirized. This print gave great offence, and was suppressed (some modern authorities, however, no longer attribute this to Hogarth). Related Paintings of William Hogarth :. | Mary J Blackwood | Portrait of Captain Thomas Coram | Das Irrenhaus | The Painter and his Pug | Four hours a day at noon | Related Artists: hedvig eleonorasHedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid.
Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen.
Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta.
Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667.
Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil. HUILLIOT, Pierre NicolasFrench painter (b. 1674, Paris, d. 1751, Paris Weerts Jean JosephBelgian Academic Painter
1846-Paris 1927
|
|
|